Ebbot omfamnade oss i ett för övrigt kyligt Sundsvall i lördags och jag mådde som jag brukar må då jag är på konsert. Det går inte att beskriva och det bör inte göras något dåligt försök till det. Spelningen var bra och jag är glad för att vi bestämde oss för att följa med, helt enkelt.
Pappa har efter två år fått tid hos ortopeden äntligen och jag har efter ett och ett halvt år fått A på en tenta äntligen, allt hände inom en timma nu på eftermiddagen och jag inser att det finns ljus i alla tunnlar som förvirrar oss nu.
If life gives you lemons, do lemonade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar