Jag längtar.

Det sägs att frånvaro dämpar en svag kärlek men får en stark att växa, precis som vinden släcker ett ljus men får en eld att flamma.



Tyvärr skiter jag lite i vilket just nu. Jag vill bara ha dig här innan skogsbranden urartar.

I am aware now

I had no choice but to hear you, you stated your case time and again.

I thought about it.

Jag har kanske haft världens bästa helg. Det är kanske därför jag är världens tröttaste människa just nu. Fredagen började på juridiska biblioteket med Laura och Sigeman, avslutades rejält många timmar senare efter fisksoppa, bästa vänner, kärlek, klubb på ÖG och pizza. Fem av fem toasters, full fart.

You treat me like I´m a princess, I´m not used to liking that.
You ask how my day was.

Igår trotsade vi slölandets lagar och gick iväg till två timmar på friskis, jag är stolt och har ont, överallt faktiskt. Vi kokade ihop ännu en gorumetmiddag och invigde fonduehjärtat till bredden fyllt med vit choklad. Det går verkligen inte att misslyckas tillsammans med dig.

Don't be surprised if I love you for all that you are.

I couldn't help it, it's all your fault.

Vad jag bryr mig om nu...

Hade det inte varit för alla dessa trevliga stunder hade vintern 09 gått till historien som den värsta, med den enkla anledningen att den aldrig tar slut. Tiden går verkligen inte fort, inte ens de dagar, kvällar och helger som man har roligt. Tiden står still! Den kanske till och med tickar lite bakåt ibland, bara för att förnedra våra förhoppningar.

Alla hjärtans dag i år bestod av våra hjärtans dag. Micaels och Marias.
Och vitlöksost. Fast det var ju såklart inte höjdpunkten, bara riktigt gott! Älskling, du är allt jag vill ha.

If you want breakfast in bed, sleep in the kitchen.

Den kosmiska rättvisan har förresten återigen slagit till och visat sin fulla potential att faktiskt utöva någon slags karmafilosofi. Det funkar och jag kände det i magen från dag 1, antar att det kallas något annat, kanske något i stil med kvinnlig intuition. Jag är full av sån skit.

The Soundtracks Of Our Lives

Ebbot omfamnade oss i ett för övrigt kyligt Sundsvall i lördags och jag mådde som jag brukar må då jag är på konsert. Det går inte att beskriva och det bör inte göras något dåligt försök till det. Spelningen var bra och jag är glad för att vi bestämde oss för att följa med, helt enkelt.

Pappa har efter två år fått tid hos ortopeden äntligen och jag har efter ett och ett halvt år fått A på en tenta äntligen, allt hände inom en timma nu på eftermiddagen och jag inser att det finns ljus i alla tunnlar som förvirrar oss nu.

If life gives you lemons, do lemonade.