Jag känner mig...

.......................kapad längs med fotknölarna.

Better Together

There's no combination of words I could put on the back of a postcard. No song that I could sing. But I can try for your heart.

Hej alla vänner! Det verkar på något djävla sätt som om alla mår lite dåligt över någonting just nu. Varför ska det behöva vara så över huvud taget? Jag blir så arg.

Love is the answer at least for most of the questions in my heart. Like why are we here? And where do we go? And how come it's so hard? It's not always easy and sometimes life can be deceiving.

Som om alla tappat vettet lite. Tappat värderingarna. Vi har det ju fan så mycket bättre än vad vi alla förstår..

I'll tell you one thing, its always better when we're together.

Gästblogg

(Här ska det sägas med största möjliga ursäkt att jag är flera dagar sen med detta gästinlägg. Skruva tillbaka klockan innan ni läser till uppesittarkvällen den 23:e december. /Maria.)

Julen engagerar och jag står bredvid och undrar vad som händer. December är en tid då mediansvensken kastar Per Albin Hanssons folkhem åt helvete och bjuder in den onda kapitalisten som finns inom hos alla, jag menar det är lite som är så skönt som att knäcka grannen längre ner på gatan med en dyrare bil genom att arrangera en ljusshow på gården som ger vilken stackare som helst ett epilepsianfall med Hollywood-klass.

Igår kväll var jag ute en stund med min skugga som enda sällskap och tänkte på vilka tillfällen som verkligen engagerar gemene man mer än ett par dagar i följd och det enda jag kunde komma på var fotbolls-VM och fotbolls-VM går av stapeln var fjärde år. Sverige är som vi alla vet inte ens en av deltagarna varje gång, klart som fan att julen då ska firas och det rejält.

Jag gillar verkligen julen för att ett lugn lägger sig över hemmen likt en våt filt och det är helt okej att överdosera de snabba kolhydraterna i gott sällskap, alla andra gör ju det.

Apropå något alla andra gör, det är att gå på stan och det är inget problem i sig om det inte vore för att alla pensionärer gör det exakt samtidigt som då alla andra måste gå på stan. Varför, varför?! Måste alla Britt-Birgitta 68 och Leif-Torsten 79, vara på stan under den sista veckan innan jul och varför varför just på lunchtid? Är det så att allt vett går ur kroppen och knoppen samma dag som pensionsförsäkringarna träder i kraft? It make no sense!

Efter en timme ute mörkret kom jag så slutligen hem och skuggan sa god kväll, fint ackompanjerad av grannarnas och för all del vår egen ljusshow och jag stod bredvid och undrade vad som händer.

Nu ryker glöggen och jag ska provsmaka skinkan, God Jul!

/ Micael

Det Är Så Jag Säger Det

Du är det finaste jag vet.

Idag har jag försovit mig, skrivit tenta, bakat dubbel sats tekakor, rollspelat i kommunikationsvetenskap, middagsdeppat, hemmabyggt en dekoration, packat upp flyttlådor, haft husmöte och sammanställt inventeringslistor.

Det är väl rätt ok ändå?

Imorgon ska jag försöka köpa biljetter klockan nio, gå på någon slags dunderföreläsning på 6h (?), flyttstäda med Sandra, äta snabbmat och sammanställa vilka aktiveringstider vi hade i Biathlon center. Jag ska alltså inte försova mig, första punkten är imorgon lika viktig som den var idag.

Du är det finaste jag vet.

Biathlon Center

Det här är humor!
Det här är också sann glädje!
Efter en knapp vecka i winter wonderland har jag kommit mig tillbaka till min verklighet bland flyttkartonger och tentatugg. Det har varit ett fantastiskt event och pepparkaksdammsugarna försvann likt smör i gassande sol. Nu undrar jag bara hur länge det dröjer till nästa uppdrag.. TL Maria anmäler sitt intresse, onekligen!
Jag har namnsdag idag!
Jag har firat den med att vakna 0600 och åka till Sthlm för utvärdering...
Efter event följer pappersarbete på kontor och en ständig påminnelse om den glömska som uppenbarligen drabbat mig under resans gång, det ska räknas besökare och det ska klockas aktivering av tältet och jag önskar att jag hade tänkt på det innan jag hade tänkt på något annat.
Igår skulle jag vara miljövänlig.
Igår skulle jag ha struntat i att vara miljövänlig.
Efter allt snack om energieffektivisering så kunde jag inte låta bli..
Viljan: Att tvätta.
Problemet: För lite mörk tvätt.
Lösningen: Ljus tvätt.
Resultatet: För många turkosa trosor.
Slutsatsen: Miljövänlighet förstör.
Det kallas klassisk betingning, jag har gjort en sak som jag inte tycker om - jag kommer inte att göra den igen på ett bra tag.

2008-07-11

Ungefär den här färgen har mina nya väggar i mitt nya rum i min nya lägenhet nu tack vare ett tappert fredagsarbete av team Nyberg Gustafsson. Igår var det IKEA och idag är det konstigt nog dags att packa, inte packa upp. Jag får nämligen lämna flyttlådorna där de står och styra min kosa mot Östersund, med några mellanlandningar inräknade. Det har kommit till min vetskap att världscupen i skidskytte går av stapeln i veckan och att ingen hade tänkt vara där och bjuda på dammsugare med pepparkakssmak, så jag tänkte att jag måste ta mitt ansvar för Jämtland och styra upp saker och ting omgående. Det blir fullt upp.

Det är fullt upp.

Det är nog fullt upp året ut.

Winterjam

Jag undrar om folk verkligen blir deprimerade för att det är höst. Vad är dealen med att skylla på en årstid?

Idag kom jag på varför jag skapade en blogg. Jag ville ha någon att resonera med då jag mådde dåligt och inte ville eller inte kunde berätta för någon annan. Så blev det inte riktigt. Tills idag. Det är pinsamt att klaga på saker jag vill klaga på, det är pinsamt att må dåligt över att jag inte gör så mycket som jag borde, och framför allt är det pinsamt i mitt läge att må dåligt över att jag känner mig ensam. ENSAM. Vad fan är det liksom? Jag har en helt underbar pojkvän och jag bor i ett kollektiv med underbara människor. Jag sitter och längtar varje dag efter jul då jag får träffa min familj igen. Jag har vänner och jag pluggar i en stad bland 40 000 andra som är i min situation. I min situation precis. Vad fan är det om då?

Jo.

Man vill inte vara besvärlig. Man vill klara allt det man tror sig klara. Det man i själva verket klarar. Men man bortrationaliserar ibland och mår i längden sämre. Det här ska jag skriva tenta om på fredag, men det hjälper inte ett smack att jag vet vad det handlar om då jag sitter och grämer mig. Jag drömde helt sjuka saker inatt och jag vaknade i sämsta möjliga psykiska skick. Jag vaknade av att jag mådde dåligt. Jag var tvungen att känna efter om jag verkligen hade kvar mitt hår och jag var tvungen att läsa gamla sms för att inse att jag faktiskt är omtyckt. Helt enkelt. Utgångsläge -589. Nuläge -354. Till kvällen förhoppningsvis +20 iaf. Det är ju trots allt inplanerat både träning och myskväll med Sandra och Idol. Men det spelar ingen roll att jag vet varför jag är ledsen och låg då jag faktiskt är det. DET SPELAR INGEN ROLL!

http://www.winterjam.se/
Vi ses där imorgon. Då kommer jag le för att jag får betalt för det.

Bara Dårar Rusar In

1 dag kvar till kärleken. 2 bröder att tycka om. 3 veckor kvar innan kollektivet flyttar. 4 födelsemärken på mitt lår. 5 Counting Crows låtar som ska bli fler. 6 bröd kvar i min frys. 7 timmars sömn som väntar.

Det är bara att inse. Jag gillar fyllemat på Max. Trodde aldrig att det skulle vara möjligt. Men så är det. Ska sova på saken för säkerhets skull.. Man kan väl inte lita på bara några helger i höst? Här krävs kvalitativa, statistiska studier!
Min dag idag har varit lika klockren som en rolex från Thailand, jag tycker inte riktigt om det och jag ska göra allt för att ändra på det imorgon. Jag vill vara produktiv, då mår jag bra.

För jag vill inte vara en easy come, easy go.
För den här gången krävs det mer, innan jag öppnar armarna.
Förlorar mig och känslorna faller fritt, på midnattsgatorna.
För vem skulle bry sig om våra hjärtan blev förstörda?

Rain King

Ännu en dag har passerat i kollektivet, då jag försökte mig ut blev jag besegrad av nederbörden. Moder Natur 1-0 Maria. Jag vände in och återgick till min vän pjamasen och tvättade istället. Jag tillverkade också fina rosetter och fäste på min svarta kjol...... För imorgon är det husfest med tema dansband, allt för att ta aktivt avstånd från halloween och allt vad det kan innebära. Även om det ska behövas en Christer Sjögren så är det värt besväret, för på min bro står inga pumpor! Det är dags för mig nu att skriva klart mitt arbete och gå och lägga mig sen. Jag är så glad över att du finns och stödjer mig hela tiden, jämt och alltid. Det spelar ingen roll vad det handlar om så finns du där. Tack för det. Och välkommen hit imorgon!

Rehab

Nu är det vinter.

På ett år har jag fått omdefinierat begreppet vinter.

Ute är det plusgrader och dimma.

Hela dagarna.

Då man cyklar håller man på att frysa sönder och samman.

För ett år sedan var vinter minusgrader, snö och inkluderade absolut inte cykling.

Jag ska ligga i soffan hela kvällen av olika anledningar.

Jag ska äta fisk och godis.

Jag ska kanske baka muffins och stryka.

Jag ska definitivt skriva söta sms.

Gå På Vatten

Det här är min nya trappa.

Den leder inte till himlen.

Den leder till min nya lägenhets övre våning.

VI FICK DEN!

Nu har vi det svart på vitt.

Helgen har varit riktigt bra och jag känner mig stolt.

Vissa saker gnager ju alltid, men då handlar det om varför högtalarna på min dator låter lite konstigt, eller om jag faktiskt ska träna efter redovisningarna imorgon ist för att cykla direkt hem? Jag undrar också över hur man kan göra en hållare till rökelse som inte fångar upp askan? Om hur ICA kan skicka en värdecheck på en viss butik i Uppsala utan att skriva med någon adress? Hur ska jag då veta var jag ska gå?
Det är inga problem som inte går att lösa på en kvart alltså.

JAG MÅR RIKTIGT BRA NU.

Jag hoppas att det håller i sig länge till.

Jag tror att det gör det.

Vad är det egentligen för skillnad på hopp och tro?

Skit samma, jag är kär.

Love up north

Fredagkväll på stadshuset.
Lördagkväll på tåget.
Söndagkväll på nålen.
Helgen har varit riktigt bra, på många sätt och vis, men den har också varit jobbig till och från av samma anledningar. Ibland vill jag berätta allt om mig själv och varför jag har mina egenheter, ibland går det bra. Ibland är det inte ok. Ibland gör man det ändå. Och ibland stör föräldrar något outhärdligt.
Jag trodde min konsertsommar var över, men oj så fel jag hade! Eftersom jag inte har någonting som heter konserthöst och jag inte anser att det är vinter ännu, så måste love up north gå in under min ovannämda kategori: konsertsommar. Det var korvfest och inomhusfestival. Det var lite påtagligt ensamt utan egna vänner men översköljande av kärlek och av gammal kamrat gjorde kvällen bra igen. Riktigt bra.
Imorgon skriver jag tenta i personlighetspsykologi. Ring och väck mig åtta.

Tro Och Tvivel

Det här mina vänner.

Det här är det ni håller era tummar för.

Visningen gick bra och det ser ljust ut för oss, mig och Alex. Vi kanske står där om några veckor och målar väggar och köksluckor. Eller så gör vi inte det? Kristina skulle ringa Lennart imorgon och det är bara att hoppas på att Lennart är på riktigt bra humör.

Riktigt bra humör.

Dancing Shoes

Don't hate the players, hate the game.
Jag tänkte snarare lura upp spelet på läktaren med min oerhörda charm. När som helst ska jag nämligen ta på mig min nya jacka och cykla ner mot det som potentiellt sett kan bli mitt nya hem, för en lång lång tid. En sjua på Dragarbrunnsgatan, det är helt sinnessjukt, jag förstår det nog inte själv ännu. Tänkte bara kika in här och be er alla hålla tummarna för mig.
Let's do this.

Hyllning

Nu har jag varit i Norrland och vilat upp mig igen. Och SOM jag har vilat upp mig! Det var välbehövligt och jag ångrar inte det jag valde bort.

Det är kul att göra någon så glad, det är dessutom kul att göra någon så glad.

Som i att se någon glad och som i att faktiskt ha roligt själv. Jag förenar gärna nöje med nöje. Jag gör det gärna oftare också. Nu saknar jag honom redan.
TACK ALEXANDRA! Utan dig hade det ju inte varit på kartan lika roligt, och vilken middag sen, kunde vi göra det bättre? Vi frågar inte Krille.



Jag älskar mitt kollektiv. Även fast det innebär grodor och bananflugor.

Press Hold

Nu är det dags igen. Dags att ägna sig mer åt uppfinningsrikedomen än åt statistikboken. Jag vill ha en fjärrkontroll som det står Maria på. Det ska stå Maria för att den ska kunna styra mitt liv. Jag ska kunna styra mitt liv. Jag måste få det att stanna en sväng, jag har nämligen inte läst klart allt inför tentan.

Igår var det finmiddag på Holmiana, Stockholms nations stolthet om någon frågar mig. Vi firade Måns och vi gjorde det rejält, som sig bör.
Idag har hela kollektivet tyckt synd om sig själva och bananflugorna har haft gruppsex på de kvarlämnade ölburkarna, jo.. vi har nog sett bättre dar.

Jag återkommer i frågan.

Sömntuta

<3
Sömntutan sover som en sten och tentan är klarad. Hon försov sig idag och ser ut som en pirat igen. Hennes nya kjol längtar ur garderoben och cykeln längtar hem, själv längtar hon bara till Norrland, men där står fler än ett rum tomt. Efter helgens kräftskiva, bastu, långpromenad och farväl är rummet snart städat, imorgon ska livet börja på psykologiska igen och ett cykellyse ska inhandlas. Hon ska sova bort förkylning och trotsa Stockholms höst på fredag där hon hoppas på att hinna träffa två bröder, en gjord av pengar, den andra av kärlek.
<3

Cannonball

There's still a little bit of your taste in my mouth.

There's still a little bit of you laced with my doubt.

I'ts still a little hard to say what's going on.

Stones taught me to fly.

Love taught me to lie.

Life taught me to die.

So it's not hard to fall, when you float like a cannonball.

There's still a little bit of your ghost, your weakness.

There's still a little bit of your face I haven't kissed.

You step a little closer each day, that I can't see what's going on.

Stones taught me to fly.

Love taught me to lie.

Life taught me to die.

So come on courage, teach me to be shy.

För en lång lång tid?

Jag är för trött för att blogga nu...men eftersom det ligger ett fantastiskt bröd på köksbordet och svalnar, så kan jag ju lika gärna förgylla inevitably med ett rött inlägg. Jag är nämligen en röd pirat förstår ni, inte en rosa, inte en gul, inte en blå, absolut inte en grön, utan en röd pirat. Precis som det ska vara då man är fadder för personalvetarinsparken. Det är en hård kamp som utspelas mellan lagen och imorgon sätts allt på sin spets då vi ska ut på pubrunda. En riktig sådan. Ett kvitto och foto från varje nation. På tid. We'll make it. För vi är ju det röda laget, Jakobs pirater. Jag måste ändå återgå till min bakning, varför sitter jag här mitt i natten och väntar på att brödet ska svalna? Det är en väldigt bra fråga faktiskt, brukar det verkligen ta så här lång tid? Det är kanske en ännu bättre fråga. Men hörni, den bästa frågan utav dem alla är faktiskt: hur i helvete kan man skära sig på en brödbit? Jag har ett jack i vänster tumme nu, ni vet ett sånt som kan prata och som fort stänger sig då man låter det vara. Det är vad jag gör nu, jag förbryllas över den vassa kanten, och jag låter det vara. På måndag åker du. På måndag.

Sleep To Dream

Sen jag kom hem från Englad har det hänt massor i Uppsalas bästa kollektiv. Jag har gått och blivit stolt ägare av snyggrummet efter lottningen igår som jag fetvann lika mycket som jag förlorade omlottningen av kylskåpshyllorna. Men det är sånt man kan lära sig att leva med då man har fondvägg. Det är dock oklart om det var all denna lottning som orsakade kollektivets nästa happening som jag obehagligt nog stod för helt själv. För samtidigt som jag sov min sista natt i kontoret så tyckte jag bevisligen att det var väldigt behövligt att gå en sväng också. Upp och vandra bara. Hej och hå. Varför inte slita på sig ett par tights också? Då man ändå är igång menar jag.. Förhoppningsvis var det inte värre än så då det enda jag visste imorse när jag satt yrvaken på min sängkant var att jag hade på mig ett par tights som jag inte somnade med, och som var ganska obekväma till råga på allt. Komiskt tycker vissa, läskigt tycker jag. Nu står iaf min säng på en helt annan våning, med helt andra sidan mot en helt annan vägg, bara gudarna vet vad som skulle kunna hända framåt småtimmarna. Jag säger godnatt och menar det verkligen, till vissa mer än andra.

Hugger I Sten

I London hinner man med 4 årstider på samma dag om man ligger i. Det gjorde vi i fredags. I övrigt så hinner man ganska mycket på en helg fylld med friterad mat och Henke Ljungberg. Man hinner med muffins mitt i natten, lock i öronen på planet och ratiga tak i stadens underground. Man hinner med Oxford Street och Regent Street, flera gånger faktiskt. Man hinner med barer i -5c, stora ur på stora hus och livsfarlig v-trafik. Det var jätteroligt att få träffa en så glad Thomas, det var lite jobbigt att Alexandra längtade hem men det var djävligt skönt att vi kunde garva åt allt. Jag tycker att helgen förtjänar toppbetyg, det ska gudarna veta.

Och jag har kvar av sommarn, om du behagar..
Om du behagar komma hem från England.

18 Karat Gold

Det är inte ofta man släpper allt man har och lämnar någonting man gillar. Det är inte ofta man packar en liten väska för en 5dagars visit och nöjer sig så. Det är inte ofta man panikåker till Norrland. Kan man tro.


Imorgon åker jag till min förlorade bror och hälsar på, jag och Alexandra ska turista, dricka öl och gå vilse i Londons innerstad. Och sjävklart så ska vi göra det med största möjliga elegans.

I've got a big fat giant hole to fill.

Parksommar

Om tre dagar ska jag stå med Marie på Skansen. Förhoppningsvis blåser molnen vår väg så vi slipper regnet denna gång. Jag kommer iaf ha emergency ponchos i handväskan, en till oss var såklart.

Coconut Skins

Det var längesedan jag skrev, jag vet, ber om ursäkt för det.

Skärgården kräver mer än ett blogginlägg för en värdig förklaring, sammanfattningsvis har det varit FÖRDJÄVLA BRA. Tack som fan för det. Inte en dag utan att någonting hände och inte en tråkig kväll tillsammans med kapten Henrik och kapten Daniel. The time of my life, living the dream, välj själv, men en punchline bör avsluta berättelsen.

Annars då? Jo, det rullar.. Har tackat nej till fler jobb i augusti, planerar ist några resor, hoppas någon blir av iaf. Planering är för övrigt en av mina starka sidor, om jag får bestämma allt själv vill säga. Dock är det inte alltid så roligt att göra alla saker själv och då kommer genast fler faktorer in i ekvationen som helt plötsligt kräver oanade kunskaper. Idag har iaf jag och Rasmus gullat med Alva, det var mysigt.
En sak till bör tilläggas, även fast min så i förväg övertygade bror inte läser det här: jag plurrade inte en gång på tre veckor!

Stångåstaden

I helgen har jag vänt på dygnet.

Efter att jag horat på Kungsgatan hela torsdagsnatten och blivit våldtagen av tre telefoner: en vit iphone, en svart iphone och den med 16Gb såklart, somnade jag på en säng. Runt sex på morgonkvisten. Det höll stadigt i sig.

Solen
går
upp,
men
vem
har
någon
gång
brytt
sig?

I helgen har jag lärt mig att gå mot röd gubbe.

Jag har varit i Linköping. Tror att jag kanske kommer upp till två knop i sammanlagda prestationer, men det var välbehövligt och i gott sällskap. Då är det OK att bara slöa. Då är det nästan bäst att bara slöa. Tack för det.

I helgen har jag insett att sommaren börjar lida mot sitt slut.

Nja, det är ju inte höst ännu, men snart sitter jag på Vindö i knappa tre veckor och det är ju bara att hoppas på att de tre veckorna blir riktiga höjdare. Onödigt annars. Jag vill ha så lite som möjligt att klaga på i augusti.

I'm in the band

Fatugesten -08. Would it be so hard for you to understand? I'm in the band.

Helgerna fortsätter att leverera, helt enligt planeringen.. Tack Micke för att du sammanfattade den förra så fint! Nu är det min tur att titta tillbaka på bad i Ångesjön och fasadarbete på Rönnvägen. I fredagskväll lämnade jag dock Ånge bakom mig med västernorrlands tyngsta väska, redo för att ta emot precis vad Sundsvalls högtid skulle komma att ge. Vid det laget hade jag ingen aning om hur roligt det är att inte kunna Timo's texter, one.. two.. vattenmelon..

Från Hellströms makalösa tal om livet via Dalton's öl i plastglas tillbaka till stora torget för Hellacopters sista Sundsvallsspelning. Och det var här, någonstans i mitten av kvällens tidslinje, som jag började fundera över mitt hår. Gör aldrig det! Nu kanske jag klipper mig iaf, den som lever får se.. Jag släppte -the big issue- tills vidare och vi drog vidare till fisktorget och dit hade även Räisänen hittat. Min fiskelycka var under all kritik och jag fick sendrag i grodmuskeln, ni vet..den som sitter under hakan. Faktum är att det fortfarande gör lite ont då jag känner efter. Vi orienterade oss såklart till Max innan vi hittade hem till lägenheten där vi somnade som barn.

Nu tackar jag Sundsvall för i år och klipper ytterligare ett festivalband.

Falun - Händelsernas centrum

Det är med den största äran jag börjar skriva dessa rader som gästbloggare för Maria Gustafssons blogg – Inevitably - lite så här dagen efter en helg som innehöll allt och lite till av vad Falun förmår att ge. Hit hör allt från Cykel SM till Teliainvigning och Peace And Love i grannstaden. Uppdrag – Inviga en Teliabutik i en galleria som jag än idag inte kan namnet på. Hur? – Med ett glatt humör servera mousserande cider från ICA, förmedla fördelar med just Telias produkter och givetvis ge Falunbornas mobiltelefoner ett rejält ansiktslyft. Sidoprojekt – Fixa biljetter och transport till och från Peace And Love. Det är väl lika bra att få det avklarat på en gång, min relation med Falun som stad är i högsta grad ambivalent. I mitt tycke lider staden av en ständigt pågående lågsäsong samtidigt som den härliga befolkningen med en så bred och härlig dalmåsdialekt, att till och med Gunde Svan skulle kunna bli avundsjuk, gör det svårt att placera Falun i hjärnans skitfack! Jag tänkte att jag ska sammanfatta helgen i ett populärt format, nämligen i en rad olika listor och allt som skrivs kan i viss mån ha påverkats av ett marginellt alkoholintag från min sida.
Roliga saker att göra trots att de egentligen aldrig bör göras:
~ Sitta på en knökfull buss av onyktra dalmasar och uttrycka sitt ogillande om Falun (Maria givetvis =) ). Framförallt eftersom att jag var killen i sällskapet och därmed hade kunnat få smaka på knogjärn och andra tillhyggen som flitigt figurerar i Sveriges mindre orter.
~ Bjuda kunder på övergäst cider. Jag och Maria skulle alltså bjuda Telias kunder på cider och jag råkar notera hur vissa av glasen ser jävligt grumliga ut. Efter en snabb provsmakning kunde vi direkt avgöra att cidern hade blivit övergäst och smakade nåt i stil med ättika. Givetvis hinner en av kunderna ta ett av dessa glas och hennes reaktion var riktigt rolig då hon tyckte att det smakade surt och hennes ansikte såg ut ungefär som när man har plågat i sig en citronklyfta.
Helgens sämsta:
~ Min hunger efter en lång kväll på Peace And Love, den var inte att leka med! Fråga Maria.
~ Kent, en kille som jobbade i Teliabutiken och var vår favorit på grund av sin sköna utstrålning och sitt glada humör. Helt plötsligt träffar Maria honom i centrala Falun i vår jakt på en buss till Borlänge och det är då det spårar. Kent hävdar att han är synsk och blir mest läskig, att hans felprocent i sina teorier var alldeles för hög gör sitt till.
~ Min och Marias ständigt överaktiva kissblåsa.
Helgens mest skrämmande:
~ Vi sitter på bussen på vägen hem från Borlänge och Maria somnar, jag somnar nästan men precis då får Maria ett av sina patenterade ryck och får nästan min puls att rusa till bristningsgränsen. Hennes förklaring än idag är att det berodde på en dröm innehållandes en hund.
~ Vi skall parkera vår minibuss på hotellparkeringen och utrymmet är minst sagt bristfälligt och detta i kombination med min oduglighet som parkerare var inte så lyckat. Efter många om och men lyckas jag parkera bilen i ett hagel som påminde om ett tredje världskrig eller nåt. När jag sedan går ut och märker att vår bil är full av repor får jag syrebrist tills att jag upptäcker att det var gamla dekaler som hade orsakat allt detta.
Helgens bästa:
~ Johnossi, helt otroligt hur mycket rock, magi och lycka man kan skapa med några pukor, symbaler och en akustisk gitarr!
~ Håkan Hellström, gång på gång lyckas han. Både Maria och jag var euforiska efter konserten. ”Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig” http://www.dt.se/noje/peacelove/article326294.ece.
~ Hotellnätter, hotellfrukostar, bra musik och gott sällskap. Det var kort och gott en fantastisk helg i dalarnas residensstad. Den är och förblir oförglömlig.
Det finns givetvis mer att säga om denna helg men vi stannar där och konstaterar att om Telia kallar och Peace And Love fortfarande har biljetter kvar nästa år så återkommer vi!
Helgen får 5/5 toasters, kanonkul!
/Micael

Qué será, será.

Jag älskar ju att göra listor. Jag älskar ju ännu mer att bocka av saker på en lista. Men vad jag älskar mest är att slänga en lapp med en lista på, för att allt är uträttat/köpt/gjort, och det har jag gjort idag! Min nya telefon har fått ett minneskort och min stora garderob har blivit något trängre. Nu börjar uppladdningen inför Pimp Your Phone i Falun, det kommer att bli en av sommarens bästa helger, bara vi löser Peace And Love-problemet. Men som mina föräldrar alltid sagt: problem är till för att lösas. Har även cashat in en tusenlapp från någon övergenerös krösus som kanske skickat pengarna till fel kontonummer? eller kanske inte? hur som haver är jag den sista att klaga.

Zigenarliv

Fram med minnet nu Maria, det har ju inte ens gått en månad sedan sist..

Det har varit smalspårig resa med kollektivet till Länna, Snabbast I Stan-turné med PS för Telia, sommarens första konsert med Håkan på Grönan, Where The Action Is med Marie i regnet och midsommarfirande med family Tycon i Ånge. Jag har gjort mitt första event som turnéledare och efter hutlöst många om & men och med facit i hand, så gick det bra.

Det har varit stressigt men bra och sömnlöst men mysigt. Jag har hunnit med mycket mer än mina timmar i glasskiosken, för det var precis vad min bil såg ut som, glasskiosk eller kanske..skolåda? Den var ful och jag körde in i saker. Tre gånger.

Nu sitter jag hemma i dressen, hemma i soffan, hemma i villan med en dator i knät och med fötterna på bordet. Sandra och jag orienterar oss på fb och hon konstaterar att världen är liten, men tilltrasslad. Jag kan inte mer än att hålla med.

Imorgon ska jag försöka hitta en spruta mot TBE och gå på REA i Uppsala, och jag ska göra det alldelens, alldelens ensam!


"Jag hör av mig imorn".

Perspectives

Vad gjorde jag igårkväll?

Jo, jag beslutade att kasta ett par gamla pjamasbyxor.

Vad gjorde en av mina bästa vänner igårkväll?

Jo, hon födde en flicka.

Ibland tror man att man lever som de flesta andra, ibland får man verkligen perspektiv på livet.

Välkommen Du underbara, jag lovar att ta hand om Dig!

Om en vecka har jag skrivit min sista tentamen för det här året. Det kommer att kännas sjukt bra hur det än går, för nu är det sommar. Nu är det sommar och nu är det sol, nu är det nattbad i någon annans pool. Robert kommer ner och gör Uppsala osäkert och Telia stolta. Jag kommer förhoppningsvis fylla kavajen och peka med hela handen. Sen blir det midsommar och Thomasträff. Det blir juli och kanske en resa redan då. Det blir Sandhamn och ribbåtsturné och det blir Grekland med de bästa. Jag har på känn att den här sommaren kommer att ge mig det jag vill och lite till. Det jag vill för att jag har bestämt det själv och lite till för att jag är värd det.

So long suckers, nu gör vi det här på riktigt ist.

En överdos..

..av apollo.se är inte att leka med.
Symptom: ångest, längtan, svårigheter att tänka, muntorrhet, hjärtklappning och sömnsvårigheter. Men allra värst: förhoppningar.
Botemedel:

"Sista startutrop för linje DI4174 till Luleå. Final call for flight DI4174 to Luleå." Jag kanske skulle ta jobb här på Arlanda som utropare, då kanske jag får vara med vid inspelningen av röststyrda telefonsvarare också. Det vore ju coolt. Eller hon i bussen.. "Lindsbergsgatan".

Gate 44

Hej där ute, själv står jag inne.
Inne på Arlanda, inne på en fotbollsplan, inne för Telia, utan att ha några som helst förhoppningar om att få komma härifrån, i alla fall inte före halv ett då jag slutar och tvingas ta tåget hem till Uppsala igen. Det är tur att jag jobbar i inrikesterminalen, jag har en känsla av att resenärerna på väg mot utlandet är mycket mer förväntansfulla än de som åker mot Malmö eller Ö-vik. Måste även tillägga att jag pep i säkerhetskontrollen idag, för första gången i hela mitt liv! Det var inte så hemskt som jag trott, och nu har jag ju det gjort också. En bock på listan.
Igårkväll var jag på en gästföreläsning på Hotell Linné, det var en man och en kvinna där som berättade för oss om våra och andras omedvetna fördomar, RIKTIGT intressant! Hon hade liten haka och såg ut som Carolina Klüft, han hade musik igång på sin dator i bakgrunden och jag har en känsla av att det var för att han inte visste hur man stängde av. Jag har förresten fått adressen till det enda godkända fördomstestet som finns just nu, jag lovar att länka till den i nästa inlägg (då jag själv har gjort den och inte längre tvivlar på att den funkar).
Nej nu är det hög tid för mig att göra mitt jobb, att få folk att tävla om fotbollsbiljetter, att få folk att surfa, och att le.

Pollenchock

Vi körde den trasiga och gamla E14 hem, mörkret bröts av månens sken och Rasmus sov. Dagen hade varit lång och fylld av äventyr, vi hade varit i Oviken/Östersund och gjort oss påminda hos två som snart ska bli tre. Vägen var krokig och fylld av grävlingar, jag tänkte tillbaka på helgen som nyss passerat och flinade lite för mig själv. Ibland glömmer man att man trivs med livet, och ibland så kommer man på det igen. Norrland får fyra av fem toasts, kanonkul!
080509
Långpromenad med syster och in på Jiges och hej och hå. Fyra vänner och en solnedgång blev till Fem vänner och en hund då vi besökte Bergåsen och picnicade på bju'bullan, kakor och Pucko. Helt klart bättre än den dissade Sundsvallskvällen, jag ångrar ingenting.
080510
TACK ROBERT! Farsgubben börjar bli gammal och behöver oss, han är oerhört tacksam, jag likaså :) nu är huset vitt igen och redo för att byta nyans. Jag kommer hem till diig, jag är en häändiig maan! Älska utflykter och älska berg! Lördagseftermiddagen tog oss upp till Sveriges geografiska mittpunkt, och vi hittade en snöhög bredvid en tysk bil. Födelsedagsmiddag #2 på Boberget, det var tydligen pingst också. Syster och jag undrade varför men ingen hade tid att förklara så vi fann en egen förklaring. Tror ni inte att det var på pingst som apostlarna träffade sin publisher och bokade in ett möte med tryckbolagen? Det tror vi.
080511
Dagen D.

Det blåste huggorm men elden värmde både oss och all god mat, korv blir aldrig så god som då den grillats över eld, så är det bara :). Vi hann med ett tårtkalas också, alla våra föräldrar var väldigt taktiska barnplanerare och fick oss tidigt på året, det tackar vi för. Det var kubb och det var slänggungning, det var stan och det var bowling. Det var åtta vänner och en bebis som fick hicka, det var kärlek och en underbar dag att alltid minnas!

Rubus Arcticus

Idag har jag och Robert förlängt livet tillsammans i en timma, igen, det är nog det vi gör bäst faktiskt, och vad kan vara bättre att göra? Nej, just det.
Veni Vidi Vici - Valborg 08 är härmed avklarat.
Med flaggorna i topp.
Fy tusan i trasorna vilken dag vi hade igår! Det var som att uppleva studenten igen, eller en av Yrans bästa dagar, jag vet faktiskt inte vad jag ska jämföra det med så att ni som inte var här förstår, det kanske inte går att jämföra alls....som smaken på åkerbär, den är precis lika obeskrivlig.
06:20 vaknade jag av Roger, Titti och Gert.
05:50 somnade jag, men då utan sällskapet av Rix FM.
Champagnefrukost vid ån, två filtar och en bänk.
Earthgubs, vindruvor, buskage och forsränning på kungens födelsedag, "kul att så många kunde komma och fira med oss!".
Ekonomikumparken; framför en grön container framför scenen, kom om du hittar...
"Dör man så dör man, men tills dess: skål!" Micke min vän, hoppas du mår bra idag.
Torkade bananer, pastasallad, öl och brus, allt i en salig blandning och med solen rakt i ögonen.
Bondbrännan sattes stiligt på min axlar samtidigt som studentmössorna skulle på, klockan var tre och bildbevis togs.
Powernap, ombyte, ombyte och ombyte, dags för grillfest i kollektivet.
En minibuss norrlänningar, mina klasstjejer, stockholmare och tekniker i en salig blandning och jag vann kubben.
Byte av fest i regnet sen en obligatorisk bastu och av någon anledning så var det senap över hela våran veranda imorse, någon klev nog snett..
Jag längtar redan till nästa år. VILKEN DAG!!

Klart och betalt

Klockan var strax efter fem på eftermiddagen, solen hade värmt Uppsala en hel vecka och sken fortfarande där ute. Inne på Systembolaget stog Maria i kön och märkte precis som alla andra att det var löning och fredag; en sällan välkombinerad företeelse då sommaren kommit till stan. På bilden ovan visar hon stolt upp sitt första byte, ståendes på ett tak i Flogsta, strax innan hon för första gången ska få uppleva tiovrålet. Datumet var 250408 och hon fick visa leg. Med lättnad sitter jag nu vid bloggen och skriver om helgen som gått, det ska bli skönt att påbörja en ny vecka och veta att Valborg närmar sig med stormsteg. Vår grupp har suttit i sju timmar idag och presterat ett helt ok PM, som för övrigt ska redovisas imorgon. Men jag är lugn som en filbunke, jag orkar nämligen inte vara annat. Skrubbsåren svider och jag skulle behöva en värmade famn var tionde minut, det är tur att jag får ligga mot väggen iaf..

Thanx

Tack för bästa frukosten jag nånsin fått på sängen.

Tack för promenaden i stan.

Tack för alla samtal.

Tack för att sommaren har kommit till stan.

Tack för omtanke.

Tack för all sång.

Tack för middagen.

Tack för att ni finns mina vänner.

Tack för alla meddelanden.

TACK!

Stockholms Kyss

Här är jag glad i en SJtröja, pappa skulle vara stolt om han såg bilden, garanterat.

Helgen flöt ju på bra och att lektionen gjorde det likaså, det vet ni ju redan.

***

Idag sa David någonting som fick mig att tänka till.

Han sa att jag lever min sista dag som tonåring.

Jag tror att jag har kommit fram till att det är någonting bra att lämna den tiden bakom mig för gott nu,

snart,

om inte alls länge.

Men samtidigt så fylls jag med vemod som vanligt då sånt här kommer på tal.

(Stackars Robert som är den enda på MSN och får höra allt detta tjat just nu).

Jag minns i skolan då vi skulle lämna klassen för att gå på lov,

jag fick alltid lite ångest.

Och vad har jag gjort med min sista dag som tonåring då?

Jo jag har stått i köket i flera timmar och lagat mat och gjort matlådor och bakat och verkligen,

verkligen,

verkligen INTE skitit i allt och sett på tv.

Men det är ju på något sätt skönt att veta att min ångest antagligen kommer gå över om en halvtimma, för då är det ju redan över, då är jag ju 20, och det är ju precis det jag vill vara just nu.

Eller?

Jo, det är det fan. Nu är det ju jag som borde ta mig samman.

Let's go kick some ass.

Score!

Balkongdörren står nu på vid gavel, täcken och kuddar ligger på räcket och andas.

Jag sitter i en soffa i vardagsrummet och från gården hör jag hur Alex sopar plattorna kring våran trädgårdsmöbel, och jag vet att David står i shorts och byter vindrutetorkare på MAFen.

För bara en liten stund sedan var jag själv där nere och krattade kvistar från den gröna gräsmattan, men så plötsligt fick jag hicka och då gick jag in till Sandras dammsugande och P3.

Märk väl: vid gavel, trädgårdsmöbel, shorts, grön gräsmatta. Det är sommar, sommar, sommar. Det är sådana här dagar som jag verkligen inser hur långt Sverige egentligen är.

Idag hade jag min lektion om det förändrade arbetslivet, 45 minuters living hell framför 13 personer varav 12 fortfarande satt framför sina egna presentationer. Imorgon fortsätter närvarolistorna att rotera men jag kommer bara att sitta och le, för jag är klar nu, fy fan vad bra. Score!

Det finns planer med stort P att se fram emot,

"destiny is calling me".

Högklackat

Marcus Palm. Helt klart outstanding! Igår så var det dags för Uppsalas årliga PVD (personalvetardag), jag och Sebastian var såklart där strax efter åtta på morgonen för att få oss en varsin papperspåse fylld med sponsorprylar och för att jag imponerad skulle få besöka vår universitetsaula för första gången. Efter en lång och innehållsrik dag avslutades allt ståhej med en sluten gasque på Snerikes nation, himmel och pannkaka vad roligt vi hade!!

"Jag vill inte bli jurist, nej

inte läsa företagsekonomi.

De har inte verkat fattat

framgången att vara som vi.

För vi kan höja deras löner

vi kan sänka dem igen, halleluja!

Vi får höra deras böner,

men dem struntar vi blankt ändå i!

//:Halleluja, för personal, halleluja, för personal, halleluja, för personal,

för PERSONAAAAL!://"

Dynamicussången ljöd i salongen två gånger under middagen, en utan och en med tillhörande dans. Kalla det inbördes beundran om ni vill, vi kommer ändå bara se det som avund.

Just clench your fists

Tack Vemdalen. Tack Sahara Hotnights. Tack Rob.

Jag tog mig själv en hel vecka ledigt från mitt andra liv, åkte till Vemdalen utan att åka, firade mamman med Gunnar Järeld hela helgen och snodde bilar på Ford i Sundsvall. Extreme emergency, SOS.

Tänk att det är Amishlivet som jag minns bäst från fjällenresan..att hämta vatten i, dricka ur och duscha med hinkar och baljor slår Uppsalas gröna bussar och espressomaskiner med hästlängder. För att inte tala om bastun... Vi bodde primitivt och drack öl, vi åt Tony's och körde Subaru. Punkt.

Från Vemdalen via Sveg till Mitlandias after work, farmor var på besök lika påtagligt som pappas volym då det var dags för Så Ska Det Låta, men jag vann. In i bilen och iväg, tio långa mil och sen ett räcke, eller till och med två och en högersväng såklart. Det kan ha varit sommarens första rodnad, det kan också ha varit bilbolagets ogenomtänkta ventilation, jag vet inte.

Nu är det jag som måste sova, nu är det jag som ska ställa klockan. Ska bara kolla SMHI först och i allmänhet hoppas på sol och värme men i synnerhet hoppas på sanning.

Sleep well.

Marie i växeln

Hej världen.

Hej vänner.

Hej vårdguiden.

Jag kände att det var min tur idag, det var min tur att stryka lakan, äta ravioli och skapa en blogg, så går det då man inte planerar morgondagen innan man somnar..

Här i Uppsala knackar våren på dörren och tar man ett steg in i kollektivet så möts man av myrornas egna lilla men oh så irriterande välkomstkomitté. Det är dags att köpa gift nu.

Det här är min vän Marie.

Hon bor i Vemdalen och kallas för Berra ibland, men bara av mig.

Hon är allt en vän ska vara,

och bättre ändå.

Min gröna väska är återigen packad och slutdestinationen för kvällens resa är fjällen, de allt för höga fjällen, de alldeleNs för höga fjällen, och såklart min Marie! Vi ska ta hand om min ländrygg som sade upp sig på bryggorna vid Fyrisån i förrgår och vi ska göra det med stil!